Natten innan premiären för klubbens nysatsning, Bergakungadagen, så blåste det kraftigt, ösregnade och åskade. Jag (Robert) vaknade av åskan och hann börja överväga huruvida diskhjul verkligen skulle vara klokt utför Bergstempot i stormbyar... Nu blåste som tur var stormen över och temperaturen låg på vid starten av Bergstempot på ca 18 grader och i det närmaste vindstilla. Vi var 15 personer som stod på startlinjen och själv gick jag ut först. Startade med 1 minuts intervall så jag insåg att det gällde att öppna hårt annars skulle man bli ikappkörd. Är brutalt jobbig start då första 8 km går uppför, sedan rullar det på snabbt bort till vändpunkten då det visserligen är mest uppför eller nedför hela tiden men ändå netto nedför. Nettoförlusten i höjd är dock inget man gärna vill inse utan man försöker övertyga sig själv om att det kommer vara ungefär samma efter vändpunkten. Tyvärr är det inte så utan från vändpunkten är det riktigt jobbigt med ett par riktigt branta uppförsbackar som man liksom inte tänkte på så mycket när man åkte utför strax tidigare. Väl framme vid högsta punkten så är det utför i 8 km ner till mål och här skulle det vara bra skönt att få ner pulsen lite. Men det går liksom inte tillåta sig det när man har en tempocykel med diskhjul utan det är på det här partiet som man måste försöka få full valuta för eventuell utrustningsfördel så man får vackert plåga ur sig det sista som finns kvar i benen. Daniel tog en klar seger på nytt person- och banrekord. Janne Eriksson från Kiruna körde in som tvåa, även han på personrekord. Efter Janne var det tätt mellan flera och mellan mig på tredje plats och Stefan Larsson på 9:e plats skiljde det endast 2m42s. Så det var många inom slagläge för pallplats till Hill Climb. Till Hill Climb dök det upp ytterligare en rejäl maktfaktor att räkna med då olympiamästaren Marcus Hellner susade in i startfållan några minuter innan start. Väldigt roligt och inspirerande att ha honom på startlinjen! Dimman låg tät över Dundret och det pratades om regn och motvind uppe på kalfjället. Temperaturen var dock fortsatt skön men vi som brukar irra runt i snöstormen där uppe på vintern vet att det kan skilja otroligt mycket i väder mellan foten av Dundret och toppen. Nåväl, Nisse tutade igång fältet och det var avvaktande första 100 metrarna innan jag gick upp och satte fart. Kände mig särskilt jagad av Fredrik och Per från Nybyn som bara låg 1 respektive 8 sekunder bakom mig efter Bergstempot så jag tänkte att dom åtminstone skulle få göra ett fullt dagsverke från start om dom skulle slå mig uppför Berget. Väl framme vid första branten så passerades jag av Daniel, Hellner, Peter Lundbäck och Janne. Hade inte en chans att hänga med när de accelererade upp i branten. Lundbäck gav sig snabbt och jag passarade honom några hundra meter upp i branten. Janne hängde mer bra där framme såg jag men några detaljer där såg jag inte eftersom jag hade fullt sjå att hålla tryck över mitt egna framhjul. Janne berättade senare att han gick på lite för hårt där och drog på sig syra vilket straffade sig. Såg att jag hade minst en på hjul bakom mig men visste inte vem som låg närmast. Strax innan skrået gick Peter Johansson upp bredvid mig och jag insåg då att det bara var han som fanns där. Janne låg plötsligt inom räckhåll och uppe på skrået passerade jag honom. Tänkte att jag skulle göra ett försök att haka av honom och Peter Johansson i branten upp mot bommen innan kalfjället men det gick inte. Uppe på kalfjället blåste sida mot från höger och korkat nog låg jag till en början på höger sida av vägen vilket gjorde tillvaron bekväm för bakomvarande. Insåg dock mitt misstag och bytte till vänster sida och märkte då att Peter släppte efter en stund. Janne höll sig kvar bakom mig men så hörde jag att han kom ner i gruset bredvid asfalten och tappade där mitt hjul. Sedan drog jag ifrån i backen upp mot mål och kunde spurta som trea. Daniel lyckades köra ifrån Marcus just i början av kalfjället och höll undan in i mål. Bakom Janne på fjärdeplatsen var det stenhårt med Viktor, Stefan Larsson och Peter Johansson inom 3 sekunder. Blev prestigefull spurtstrid om 10:e platsen mellan Per och Fredrik från Nybyn. Bäste Nybyare i sammandraget blev ändå Viktor Brännmark med sin fina avslutning uppför Dundret. I damklassen var Sofie ensam men hon gjorde ändå väldigt fina insatser på både Bergstempo och Hill Climb. På Hill Climb satte hon nytt pers med över 2 minuter! Roland Bergström var särskilt nöjd med sin insats uppför Dundret där han satte nytt personligt rekord. Olle Eriksson hade kanske inte en toppendag men var ändå nöjd med insatsen. Självklart är man det efter att ha plågat sig efter bästa förmåga under två hårda cykelpass i bergsterräng! Bert Alldén tyckte det kändes tungt på Bergstempot men på Hill Climb var benen kanon. Det kan alltså även vända till det bättre under en sådan här dag! Simon Kaati gjorde stabila insatser på båda loppen men var en placering bättre på Hill Climb än på Bergstempot. Efter Hill Climb bjöds det på korv, kakor, kaffe, dricka m.m. på Skidstadion. Priser till de främsta samt gott om fina utlottningspriser. Blev mycket cykelsnack och löften om hård vinterträning. Precis som det ska vara med andra ord.
CK Laponia tackar alla deltagare, funktionärer och åskådare som ställde upp idag. Särskilt tack till de långväga resenärerna från Nybyn och Kiruna.
Resultat Bergakungadagen 2011-08-28